Roadracing 2008

Idag följde min käre granne och hojbroder Jocke med till Åsen för att träna. Jocke glömde givetvis sin licens hemma på köksbordet, så vi förväntade oss det värsta. Tack och lov så var  Luffs girighet övermäktigt hans förnuft och han lät Jocke köra. Jag fick även ok att köra i A-licensgruppen då Jocke är ännu långsammare än vad jag är och Luff såg chansen att sälja ytterligare en träning.

Under helgen som var så kördes STCC på gelleråsen, vilket fullständigt hade ödelagt banan. Stora hål i asfalten och laglapparna hade glidit iväg flera decimeter. Detta problem hade Luff löst genom att ställa ut koner..... "Kör tiell höuger om kunorna,,,Teack."

Körningen gick väldigt knackigt eftersom jag inte fick något riktigt flyt, jag antar att jag spännde mig lite extra då jag körde i A-gruppen. Många fria varv så möjligheten till snabba varv fanns men jag fick inte till det idag. körde 1.18-tider.
Jag provade även hjälmkameran igen och nu vart det riktigt bra filmer. Jag tänkte lägga upp filmen här men då den består av en enda fil som är 1GB stor så hoppar jag nog över det. :D

Jag lägger istället upp en snutt som jocke filmade från läktarn.
Uber und aus.

Idag gick det riktigt bra att köra, kom som vanligt till åsen i sista stund och körde åter igen ut på kalla däck. Andra passet hängde jag på en kamera på hjälmen och filmade 2 varv. Kameran saknar dock display, så jag fick tre minuter asfalt fångat på film. Fan. Fast bildkvalliten var helt ok.
Sista passet fick jag till det, mera gas och högre kurvhastighet, och tider runt förra årets bästa infann sig. Jag är asnöjd verkligen. Jag ska göra ett försök till med kameran nästa gång.

Nu ska jag koppla in min nya DVR.

Onsdagen den 21/5 drog min säsong igång igen, jag kom till banan kl 16.00 och min grupp rullade precis ut när jag körde in i depån.
Med raska steg sprang jag och betalade in mig, sedan tillbaka och lasta av. På med skinnstället och ut på banan med kalla slicks. Kalla slicks är kanske det halaste man kan tänka sig. Jag rullade sakta igenom banan ca 2 varv. Sen började jag gasa lite försiktigt. Det var jäkligt spänt och ovant men det lossnade efter ytterligare några varv. Första knäskrapet kom snart och jag insåg att jag ändå bör ta det lite lugnt. Passet tog snart slut och jag gick ut i depån.  Där träffade jag på MC Doktorn Martin, Honom har jag pratat en del med under fjolåret. Han är nog den ända ortopeden som både har licens för roadracing och läkarelicens. Killen spikar ihop trasiga hojåkare hela dagarna, sen tvättar han av sig blodet och benflisorna och åker till Gelleråsen för att köra själv. Killen kan inte ha någon självbevarelsedrift alls.

Andra passet gick bra, men trots att jag var på gymmet en gång i februari så kände jag mjölksyran komma redan efter tio minuters körning. Jag borde nog ha tränat en gång i april också, men men det är lätt att vara efterklok.
Jag koncentrerade mig istället på att försöka slappna av under körningen. Det gick faktiskt ganska bra men jag avbröt ändå något varv tidigt på alla resterande pass då jag kände mig riktigt trött och ville inte vurpa på första träningen pga. Trötthet.

Imorgon är det åter dags att köra. Jag har ringt runt till dem jag trodde var mina kompisar, Bland annat Olsson som var den person som tjatade på att vi skulle ta licens och börja med roadracing, Ingen har tid eller lust att följa med. Jaja, själv är bäste dräng, jag för sköta depåstödet själv imorgon med jag är inte bitter. Fy fan.

David 2.0 är nu inte bara ett koncept utan realitet, den uppgraderade versionen implementerades idag. Jag var tillbaka på ÖKK (Örebro kraftsports klubb)  efter 2 dryga års uppehåll,
Jag har nog aldrig varit så här spak i armarna förut i hela mitt liv. Jag försöker träna alla muskelgrupper eftersom det behövs på hojen,  och lite kondition. Idag vart det armar, bröst, rygg och lite mage som stod på programmet. Nästa gång blir det ben och mage.

Nu måste jag ner och torrbryta på hojen lite så jag glömmer smärtan i armarna idag.

Vårsolen skiner och det börjar kännas i gashanden.
Idag gjorde jag slag i saken och pakerade hojen i vardagsrummet. Riktigt vackert måste jag säga hehe. Frugan är förstås himla lycklig, tom. katten tittar skeptiskt på mig. Men jag är nöjd, nördigt men gött med hojen inne.

Nu kan jag torrbryta lite på vägen till sängen, vrida lite på rullen och spaka på däcket etc.

Brorsans pojk hjälpte till att släpa in den och stöttade med glada tillrop som "Det här är inredning modell mothafucker av Simon och David, ingen sån där böginredning som Simon och Tomas gör med kuddar och skit"